Denna dag har jag inte gjort mycket annat än att umgås med Josie. Känns bra att ägna en hel dag åt en gammal klasskompis som man inte träffar så ofta längre. Prata ut och ladda batterierna. Josie är bäst.

Vi började med att införskaffa oss varsit blekmedel, sedan käkade vi vedugnsbakad pizza, hon bjussa, så himla gulligt. Lövley. Sedan åkte vi hem till henne och blekte järnet. Jävlar va ljust hår jag har nu, men det blir nog en blekning till innan jag är nöjd, haha! Sedan kollade vi på Bee Movie, den var skitbra ju, bättre än Råttatouille om du frågar mig. Dock kändes den himla amerikansk i slutet så vi skippade att se sista 20 minutrarna typ. Usch vad jag inte gillar när det blir så, att man ba kollar på klockan och, "När är den slut?".

Appropå USA så kollade vi på Sicko efter det, ni vet, dokumentären av Michael Moore Så jävla sjuk, jag blir så förbannad. Det är då man får självmordstankar för att denna värld är så grym och man vill inte vara en del av det. Ni ska bara veta hur många gånger jag har varit på gränsen till det. Men jag kommer aldrig, aldrig, aldrig ta livet av mig. För jag har väldens bästa vänner och världens bästa familj. Men jag vill ha mer, jag vill ha ett samhälle att vara stolt över. Jag är skitstolt över att vara Svensk, men jag är inte stolt att vara en del av västvärlden. En värld som styrs av ett land fullt av giriga terrorister. Ja, jag är mer rädd för USAs regering än för Al Qadia. Jag kommer säkert få FBI på mig bara för att jag skriver detta. De kan säkert skrämma sin egen befolkning. Men mig skrämmer de inte. Jag längtar till den dagen George W Bush får lämna över stafettpinnen.

Jag känner mig så maktlös, man är så fruktansvärt liten i denna grymma värld. Vad är det för vits att fortsätta livet när det knappt finns kläder som inte är gjorda under grymma förhållanden? När våran egen regering slickar EUs och USAs arslen? När Sveriges största bloggar inte skriver om nått annat än fåfänga? När alla bekvämligheter tär på klimatet?

Det finns massor med exempel på saker som jag har legat och funderat på varje natt nu. Jag tror jag håller på att bli psykiskt nedbruten. Att skriva ett patetiskt inlägg i sin blogg kl halv 4 på natten hjälper mig lite grann. Skriva av sig, och föra över lite ångest på någon annan liten tjej i kanske Jönköping eller nått. Det är så här min dagbok brukar se ut, men jag tror jag ska börja skriva lite så i bloggen också. Kanske väcka lite tankar hos någon annan. Spread the word. Svenska ungdomar är i och för sig överlag ganska insatta i världspolitik och det ger mig lite hopp.

Ni kan ladda ner Sicko här, tar ungefär 3 timmar eller så. Nu struntar jag i den där löjliga Fildelar lagen, för detta är way much more important. Och jag tror inte Michael Moore tänker stämma mig. Vilken klockren man det är alltså.