Jag hoppas det är en fas


Jag måste nog gå till en drogklinik. Avvärja min shoppingbeteende. På sista tiden har jag inte haft råd att shoppa, så då har det inte blivit nått. Men jag vill konstant köpa något. Senaste saken jag trånar efter är de skorna på TopShop som alla snackar om. Jag har redan två svarta ankelboots i läder, hur många ska man behöva ha för att vara nöjd? Mitt beteende kan knappast vara normalt.

Jag lovar dig, hälften av grejerna jag har shoppat de senaste året har jag inte användt en enda gång. Jag mår dåligt av dem. Men samtidigt är det många grejer som jag blir deprimerad av att jag inte har köpt. Köper jag fel saker? Eller har det ingen betydelse, skulle jag må illa om jag ägde allt jag ville ha?

Samtidigt har jag hittat en hel del guldkorn de senaste åren som jag verkligen inte kunde leva utan. Jag tror jag köper allt jag tycker är snyggt för att jag är rädd att jag kommer ångra mig om jag inte gör det. Det svåraste är att orka/kunna sälja sina felköp. Jag skulle kunna ägna varje dag åt att fota och lägga upp saker på Tradera utan att lämna huset. Utan att köpa in saker osv.

Det jobbiga är att Tradera är ett dyrt ställe att sälja saker på, men det är det enda sättet som är effektivt. Men det är aldrig en garanti på att det blir sålt.

Jag sitter som sagt och gråter över kläder som man tappat bort/blivit bestulen på. Jag bläddrar igenom bloggen och inser alla snygga grejer jag aldrig någonsin kommer få tag på igen. Samtidigt som jag ser runt i mitt rum och inser att jag slängt bort tusenlappar på skräp.

Jag hatar impulsköp.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0