"Det är jag och Kelis"


London Day 4

Buraka på Fabric var ju en besvikelse, det var bara musiknissarna som var där och inte sångarna/gogo girlen.. Men vi roade oss gott i alla fall, partade tills 5:30 på morgonen. Vi var där vid 22 så det vart en del timmar. Men ojojojojoj vad mycket det fanns att göra. Området kändes som en hel gymnasiebyggnad. Det fanns typ 4 våningar och 3 halv-våningar där emellan. Det fans dansgolv och barer kors och tvärs, och sittplatser! Överallt! Sånt gillar vi. Vi vart polare med en vakt som berättade att det brukar vara 3000 besökare en normal kväll.. 3000!!!!

De hade till och med anställda som visade dig vilket toalettbås som var ledigt. Det kändes fräscht, det kändes lyxigt. Men priset då, 15 pund, ca 184 kronor, bara för inträdet. Så då borde man förvänta sig lite.

Skream dock, Englands största dubstep fenomen var ju totally overawsome.. Han verkade dock ha en lite jobbig kväll, Jet lag?

London Day 5

Vid 6 vinglade vi hem, och upptäkte att samtliga tunnelbanelinjor hem var typ, strejk? Vi kom tillslut till Earl's Court vid 7.. Vi bestämde oss för att vi skulle vänta utanför Subway när dem öppnade vid 8. Den timmen var helt galen, två urtrötta tjejer stöter på de mest konstiga morgonfolken (det var ju tidigt för att vara lördag, det är bara byggnissar och freaks ute då). Det roligaste var en gubbe utan tänder (måste poängtera att han hade vita hårstrån på näsan också, långa) för det första hade han den mest grova brittiska brytningen, för det andra var han gamal som graven (76 för att vara exakt) och för det tredje, ja så saknade han tänder. Vi fattade typ 30% av vad han sa, men han fortsatte att snacka. Han trodde vi var hemlösa och knarkade, sedan gick han över till doping, som blev till OS. Som blev till att han hade vart med i andra världskriget, i och med detta fick han reda på att han hade ett dåligt hjärta. Men pågrund av värvningen så fick han vänta 6 år på en "livsnödvändig" operation. Askul att han sa att ingen skulle klara av det idag. Haha skrytgubbe.

Efter vår Subway frossa så sov vi till 12 och sedan efter många om och men så hade vi en myyyyysig dag i Hyde Park.

London Day 6

Denna dag åkte vi till Camden, jag köpte ett par assöta gitarrörhången i största JEM-anda, endast 3 pund!! Jag köpte även ett par asheta sneakers, Fila (Oldskool! Oldskool!) svarta och cleana, like I like it. Bella köpte ett ashett kamerahalsband och en Crazy M.I.A pattern tshirt. Vi var kräsna denna dag, så vi var besvikna på Camdens utbud, men några nya favvoaffärer fick vi allt. Men det är inget man ska ta förgivet, de hoppar ju runt mellan alla Units så de lär ju inte finnas kvar tills nästa gång.

Haha asbitchig svenska jobbade på en av tälten precis vid tunnelbanan. Händelseförloppet var som sådan, det hängde assnygga tyllkjolar i deras stånd (såna neon ni vet) jag ville ha en till mitt framtida fotoshoot. Men 15 PUND(!!!) var ju asmycket för lite trasor. Så jag sa "Äsch sån kan man ju sy själv". Då hör Bella att tjejen på svenska säger till sin kollega "Fan vilka jävla tråkiga Svenskar".... HON SKA BARA VETA!!

London Day 7

Shoreditch here we come. Vi åkte till Old Street och tittade förbi en gamal favorit, en asstökig smyckesbutik där man kan gräva fram det bästa. Men vi hittade inget denna gång (smala ropehalsband dock, men vi var för snåla). Hoxton Boutiqe var stängt, som mycket annat, men det var ju måndag? Besvikelsen var total.

Vi rodde dock hem varsinna kickass bälten.

London Day 8

Idag åkte vi till Covent Garden (som sagt). Vi hittade inget av tycke och smak, men Mint Vintage var hygglig som vanligt. Stüssy var dock tråkig som i graven, varför ska originalbutikerna ha trisstast merch?

Efter det åkte vi till Soho, kollade in Bape, The Hideout och fick en ny favvis: Year Zero.Vi besökte även en gamal favorit Vintage Magazine och PAPPA DU SKA FÅ EN PRESENT OCKSÅ. ;)

Vi besökte även Behave med massor av Cheap Monday. Även Be You K... Carnaby Street var väl OK. Vi besökte väl mest Size ?

Efter detta fick vi mycket bråttom att åka hem och dress for succes.. The BOAT party. Vilket fiasko, det var tydligen en privat fest och den verkade ur beige, för oss som inte kände några. Säkert super awesome kickass om man kände alla. Vi fick pengarna tillbaka, det var skönt, vi åkte till Tottenham för att se om Panic! At the Roxy var bättre. Men vi bestämde oss tillslut att det var skönast att åka hem och spara pengar till mer party till helgen istället.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0