Fians Blogg Awards



Sakke Soini


Usch jag totalt avskyr kedjebrev, jag fick just ett Award från kära NETT. Denna kedjebrev var lite rolig då man kan få tipsa om andra bloggar, som jag sällan gör (jag har ju Mixtaped Crew som jag tipsar om liksom). Däremot förstår jag inte varför man ska skriva sju intressanta saker om sig själv? Haha, men det kan jag ju också bjuda på, det blir 9 saker.

Så här går det till:

1. Lägg in awarden på din blogg.
2. Länka personen du fått den av.
3. Berätta sju intressanta saker om dig själv.
4. Välj sju andra bloggar att ge den till.
5. Länka till deras bloggar.
6. Skicka dem en kommentar om att de fått en award


1. Jag började blogga för att jag skulle flytta hemifrån och jag ville dokumentera det, och för att familjen skulle se vad jag sysslar med. Det vart snabbt en blogg om mode istället, rent naturligt. Jag har vart modeintresserad så länge jag kan minnas, men inte trodde jag att allt fanns att finnas på internet så lätt. Det tog några veckor sedan hade jag 500-700 besökare om dagen, vilket var relativt mycket på den tiden. Dock fick jag mer jobb och kunde inte blogga lika intensivt och besökarna droppade varteftersom. Dessutom har det tillkommit så sjukt många bloggar sedan dess så konkurrensen är hård.

2. Jag brukar säga att jag har en kronisk ätstörning, eller medfödd ätstorning. Detta säger jag inte för att verka märkvärdig på något sätt. Utan jag har en sjukdom som jag aldrig riktigt fått diagnos på. Ända sedan jag var liten och åt barnmat så har jag varit sjukt kräsen vad det gäller mat. Jag åt inte om jag inte tycker att det är gott. När jag fick börja mata mig själv så petade jag ofta bort grejer på tallriken, medan normala barn stoppar i sig allt möjligt gladeligen i munnen. Jag fick gå till en läkare en gång i månaden för att de skulle titta på när jag åt vissa grejer, och analyserade hjärnaktiviteten (haha!). Jag fick ofta kväljningar när de skulle mata mig med något äckligt, min värsta mardröm var kokta morötter. Alla, precis alla middagar slutade med att jag vägrade äta upp. Nu när jag är äldre kan jag hantera det här mycket bättre, då man är medveten om det. Så jag ser det inte som ett problem. Dock hoppar jag fortfarande hellre över måltider än äter något som är äckligt. Därför är jag så glad att jag funnit måltidsersätttningar så att jag får i mig något i magen. Min värsta mardröm nu är mögel.

Sen har jag en rolig matvana som fortfarande existerar, eller egentligen två. Om vi säger att det ligger korv, potatismos och ketchup på en tallrik, så äter jag allting, ett i taget. Alltså jag tar en korvbit och stoppar den i munnen, jag tar lite ketchup (ensamt på gaffeln) och sen nått annat. Ja ni hajar. När jag var liten så var Risotto min största hatmåltid då man inte kunde få bestämma vad som skulle hamna på gaffeln. Jag petade och petade och petade. Dock har jag aldrig vart en sån som inte gillade löken eller gurkan på hamburgare på McDonalds konstigt nog. Jag avskydde länge måltider som Falafel för att det var i en enda röra, men som sagt nu kan jag hantera mina konstigheter bättre och gillar måltider med blandade saker på gaffeln. Även fast jag ibland av reflex tar en sak i taget.

Min andra grej är att jag får sjuka cravings. Min kropp vill i 4 veckors tid ha bara en sak i magen. I vissa perioder äter jag bara en sak. En längre period var det Matjesill med Creme fraiche och rödlök. Jag äter det tills jag spyr om jag äter det igen liksom. Andra cravings jag har haft är, och det är inte sällan det handlar om snabbmatsrestauranter: El Nacho på McDonalds, Sweet Onion sås på Subway, Nacho de Luxe på Tacobar, Salmiak balkar, Gorby's pirog... Osv.

3. En sak som de flesta av er vet, är att jag har ett företag. Det bildade jag när jag var 19 år och det är ganska ovanligt. Huvuduppgiften var att vi skulle släppa en tidning, men snabbt insåg vi att den branchen är för hård för oss just nu. Så vi startade en webshop, som så småningom kommer att hjälpa oss finansiera tidningskriget.

4. Jag har aldrig haft en pojkvän, inte ens på låtsas. Ingen tror mig när jag säger det, men det är sant. Dessutom förlorade jag oskulden ganska sent, vilket jag tycker var asbra. Efter det så kärade jag ner mig i den killen i 3 år. Många av våra gemensamma kompisar tycker dock att det vi hade under den här tiden skulle man kunna kalla en slags relation. Men jag har aldrig haft någon som ger kärlek tillbaka om man säger så. Jag har drömt om det i snart 7 år och det bryter mig sönder och samman inombord såklart. Det måste ju vara nått seriöst problem med mig? Jag har ett dussintals mycket bra vänner som bara lämnat mig under åren och man blir ju mer och mer fundersam över vad fan det är för fel på mig. Mina allra bästa vänner fattar inte heller vad det är frågan om, och de säger inte det för att vara schysst. Jag tror jag är en magnet för idioter helt enkelt, jag dras till dem, eller de dras till mig.

5. Det är ingen hemliget att jag har försökt ta livet av mig. Men det har aldrig varit vidare super seriöst, som om jag skulle börja skära mig eller ta några tabletter. Varför jag vill detta ibland är för att den här världen är så vidrig och jag vill egentligen inte vara med om det. Som att folk totalutnyttjar vår planet och allt politikerna bryr sig om är pengar. Eller egentligen alla, pengar, pengar, pengar. Mänskligheten är en ond, girig varelse som borde utrotas. Nu har jag istället slutat bry mig, jag har blivit likgiltig mot allt sånt och kommer dö lika formad som alla andra dönickar på denna planet. Helt oengagerad. De rika vann igen.

6. Jag har en mycket speciell födelsedag, om ni frågar någon annan än mig. Jag är nämligen född på Skottdagen, den 29 Februari 1988. Helt sjukt alltså, Mamma tyckte så synd om mig att jag föddes på en dag som bara fanns var 4:e år. För mig har det inte vart någon skillnad, för jag vet inte hur det är att födas på en vanlig dag. Nu förtiden kan jag välja vilken dag jag kan fira på, och det blir ju alltid en helg för min del ;) Dessutom blir det alltid storfirande var 4:e år.


7. Det finns saker som kan förstöra en hel dag för mig. Oftast är dem småsaker, ibland blir det kaka på kaka. Jag kallar dem petitess-hat, för det är verkligen petitesser. Jag kan bli så jäkla irriterad på de minsta sakerna, och att jag inte kan släppa dem förän efter några timmar. Nu kommer jag inte på något bra exempel, men ibland kan det vara riktigt dryga kunder i butiken där jag jobbar. Ibland är det att folk inte lyssnar när jag pratar.. Osv.

8. Jag tror inte på någon som helst religion, jag anser att det är ett faktum varför många krig har ägt rum. För mig är religion ondska. Sedan står jag för yttrandefrihet, därför ska ingen ta illa upp när jag säger så. För jag går inte runt och tycker att präster är onda individer. Det är liksom inte så jag menar. Om du är troende och läser detta så har du också rätt att uttrycka dig såklart. Men min åsikt är som den är i alla fall, och en av mina största petitess-hat är när folk tar illa upp av religions skildringar (eller konst överhuvudtaget) som tex Muhammad bilden. Jag menar come on!

9. Min släkt är otroligt stor, Mamma och Pappa har tillsammans 8 syskon tror jag. Det betyder att jag har typ 25 kusiner eller nått sånt. Dock vet jag knapt vad någon heter, vi har liksom ingen tradition att hela släkten samlas. Jag träffar min släkt otroligt sällan. Det kan bero på att både Mamma och Pappa är sladdbarn vilket betyder att jag är ca 10-20 år yngre än de flesta av mina kusiner, haha. Dessutom är både Morfar, Farfar och Farmor döda. Det är sjukt jobbigt, de hann dö innan man var artig nog att vara intresserad av vad som hänt under deras uppväxt.


And the winner is

Sandra Marinoni - För att hon har sjukt bra skosmak, intressant liv (tänkte jag säga), men vad vet jag om det? Intressanta drömmar är nog rätt. Hon är otroligt snäll, generös och hjälpsam vad det gäller det mesta. Hon har stöttas oss med Mixtaped så otroligt att hon borde ha lön! Hehe. Dessutom kan hon designa bloggar som ingen annan.
Natali Fikas - Vi träffades genom bloggen och det är det bästa som har hänt under alla år av bloggandet. Min ögonsten och bästa vän. Hon är den första jag kan prata om allt med, hon är så lättsam och chill. Ändå kan du inte hitta en spralligare person. Hon reser jorden kors och tvärs och lever ett liv som det är svårt att inte vara avundsjuk på. Helt enkelt den coolaste!
Nett - Man måste ju få nominera den som nominerade sig själv? I alla fall är Nett sjukt rolig, hon är också öppen och verkar ha svårt att tycka att något är pinsamt. En sjukt bra egenskap, det är oftas de personerna som flippar mest, och jag älskar sånt. Jag längtar tills vi ses, någongång i framtiden.
Camilla - Också en sjukt snäll person, hon bor ju i Sthlm men vi har ändå aldrig lyckats träffas vilket jag tycker är sjukt skumt. När man går in på hennes blogg och det inte är uppdaterat så får man abstinens, man blir typ galen och drar sig i håret, haha. Jag kan inte sätta fingret på vad det är men det är nått intressant som händer på hennes blogg hela tiden. Jag tror att hon skildrar sin vardag på ett så bra sätt att man bara vill ha MER. Dessutom tar hon så fina bilder, jag bara längtar till jag kan sno projektorn och fota lite.
Fan Club Crew - En utanför Mixtaped Crew då. Egentligen platsar denna i vårt Crew, men det är Bellas bildblogg och man kan ju inte ha ett Crew i ett Crew. Sjukt töntigt. I alla fall så är denna blogg källa till alla partybilder som händer kring oss typ. Jag snor ofta hennes bilder också, men hon vill oftast inte att jag länkar. För hon vill vara underground, så detta är ett unikt tillfälle.
Mahoyo Blog - Vår "systerbutik", alltså de drivs ju av helt olika människor och har olika finansiärer. Men Mahoyo och Mixtaped har ändå alltid sammarbetat och strävat mot samma "ideal". Streatwear för tjejer, som inte är rutigt och tråkigt. Deras blogg är till utseendet och det redaktionella ett av dem snyggaste i hela Sverige. De postar endast kvalitativa inlägg och har alltid med de snyggaste av bilder.
UPDATE: Jag kunde tydligen inte räkna till sju, så jag missade en. Här kommer den:
Viktoria Tomic - Jag minns fortfarande första inlägget jag skrev om Viktoria för snart två år sedan, hon var så supercool i mina ögon. Nu är hon min vän, och man har märkt på bloggen hur hon utvecklats. Från en hiphop nerd med cap och rope chain till en mer classy retro 80's gangsta punk kid med disco pants, skinnhandskar och nitvästar. En tjej som verkligen drar stilen till det yttersta, and I like it. Hon är dessutom så otroligt duktig på att skriva redaktionella materiell, mycket i bloggen låter som taget ur ett glossigt magasin, men hon har ju jobbat på tidningar. Dessutom har även hon väldigt fina bilder, och väldigt fina poetiska texter.

Jag orkar tyvärr inte skriva till alla att dem "vunnit", så. De borde ju läsa här ändå. Chill out!

Om 10 år


För 10år sedan var jag 10 år. Då var hela klassen som en familj, vi byggde kojor och spelade med gogos. Vi gick på discon och frågade chans och hade oss. Jag gick även på Judo en gång i veckan, och vann flera guldmedaljer. Även när jag var ensam brud mot killar ;)

För 7 år sedan var jag 13 år. Den tiden är luddigare, kulturen i klassen blev fruktansvärd när vi slogs ihop med en annan klass. Jag hatar den här tiden när jag tänker tillbaka, och jag skäms inte för att säga att jag var mobbad. jag, hängde väl mest i Hökarängen med en kompis som hette Emmelie, vi årskort på Råsunda, hejade såklart på AIK. Vi brukade sitta på hennes rum och göra egna modetidningar.

För 5år sedan var jag 15 år. Då var jag besatt av Good Charlotte (Så som Kenxa är besatt i TH), jag ville också tattuera något som hade med GC att göra, och det är jag grymt glad att jag inte gjorde, man växer ifrån det. Tro det eller. Jag står fortfarande för att GC har varit en viktig del i min utveckling. Men inte så jag vill ha det på kroppen.

För 3 år sedan åkte jag med Wermdö Brass till Ungern, en underbar resa, det var då jag lärde känna mina bästa killkompisar Nisse och Björn. Året innan hade vi varit i England, det var även det året man hängde med en massa punx i vitan. År 2005 gick man väl mest på lokalbandsspelningar och drömde om en pojkvän.

För 2 år sedan åkte Wermdö Brass till Tyskland. Jag testade Tequila för första gången, tyskar har apelsin istället för citron, och kanel istället för salt. Jag köpte med mig kopiösa mängder sprit hem. En sjuttis kostade ju bara 30 spänn. Jag och Började med vår livsresa Mixtaped Magazine. Detta året åkte vi även till London två gånger, en gång i April för att se Test Icicles. De hade ställt in sin konsert i Stockholm i sista stund, för att lägga en Rest in Peace konsert genom the UK. En vecka innan konserten i London köpte vi våra flygbiljetter för dyra pengar. Det var det värt. I November var det dags igen, under mer planerade förhållanden, vi skulle då se Rancid men ändå påbörja en guide till Mixtaped Magazine.  Vi hade även för första riktigt stora intervju till tidningen; Rory Atwell i Test Icicles. Pågrund av vår nogrannhet att kartlägga hela den stora staden så missade vi flyget hem och det kostade oss även det mycket pengar.

För 10 månader sedan var det Juli 2007. Jag slet väl mest som en häst att sälja poolar och studsmattor. Men gick även på lite krogar och hängde i parker och sånt som man gör på sommaren. En gång efter att ha missat tunnelbanan från Vårberg efter en efterfest hos Joanna så var jag och Bella i slussen vid 6 på morgonen, då tappade jag min mobil för det 20 meters stupet, den klarade sig mirakulöst. Jag hade också precis tagit studenten, hade en liten kris. Varje kväll satt jag på tradera och ebay och stylesearch och allt möjligt för att se om någon sålde de kläder som blev snodda på Peace & love i Juni.

För 5 månader sedan
bodde jag i Hökmossen tillsammans med Linda. Jag bloggade mest och levde livet måste jag säga. Vi hade precis registrerat MXTP Group och jobbade som dårar med tidningen (som vi fortfarande gör).

Om 3år är MXTP Group självförsörjande. Jag har sagt upp mig från mitt jobb och jobbar heltid på Mixtaped.

Om 10 år är jag rik, bor på söder med man och två barn. Jag är respekterad, umgås och festar med de flottaste. Jag hjälper unga till bättre självförtroende, självkänsla och egenvärde.

Vad lyssnar fian på?


Hollywooddiet @ Last.fm

Efter många år av förakt så har jag äntligen skaffat mig en Last.fm. Jag hade fördommar om att man skulle behöva sitta och pilla en massa själv. Men ack så fel jag hade, det var ju bara att ladda ner ett program som sköter allt automatiskt. Skitkul, då kan ni som vill sitta och se vad jag lyssnar på i Realtid! Skit ballt!

Jag har dock iTunes oftast på shuffle, och en massa låtar på min dator om jag inte lyssnar på, Så jag var rädd att musikhistorien skulle vara falsk. Men den ser ut att stämma, topplistan över det jag har jag lyssnat på sedan Februari 2008:



UPDATES: Åh, tydligen lyckades jag luska ut hur man gjorde en slags radio, som blandar de låtar jag har lyssnat på. Så nu finns min musik till vänster, att lyssna på när som helst. Den kommer garanterat inte krångla som kasetten i headern. Skönt för mig att slippa göra en ny kasett då det tar massa timmar, meneeee en ny header vore på sin plats i så fall. Nästa projekt.

1 år sen


Idag har jag nästan börjat gråta, så som jag saknar mitt lååånga svarta hår :(

image1549image1550

Chili.se - Nytt år, Nytt hår #2


image802

Bilderna kom för nästan en vecka sen. Men jag har haft helt fullt upp (vem har inte?). Nu är dem här i alla fall. Del 1 kan du se här. Det blir lite i tvärtom ordning egentligen. Men för nya läsare blir det rätt. I alla fall, det finns fler bilder här  under, jag orkade inte redigera dem så ni får se pure fian liksom. Klicka på bilden fär att se guiden.

Chili.se - Nytt år, Nytt hår #1


image764

Tänk att få se den mongobilden på sig själv i mailet innan man ens fått se bilderna själv innan. Det var lite snopet. Att ha det här bredvid min bild också kändes lite, -Hej jag kan suga av dig!. Jag vart besviken, för jag tycker jag ser sneknullad ut på alla bilder. Helt stel (kan ju berott på att jag höll på att tappa klänningen hela tiden, men ändå). Jag är ofta osäker framför kameran, men inte på fyllan. Så om jag ska bli modell så måste jag nog bli alkoholist också. Haha.

Har inte så mycket mer att säga än att jag hoppas jag får bilder från första plåtningen också. Den första zipen som dem skickade funkar inte. Så jag hoppas dem hinner skicka den imorron innan de går på semester. Annars får ni nöja er med detta sålänge.

Klänningen ni ser på bilderna kommer H&M släppa vecka 5 och kosta 398 (om jag minns rätt)

Stockholm Street Style


image532

Way to go, hur coolt är det inte att vara med i Stockhom Street Style? Även fast alla kan det. Det roliga är ju att jag håller alkohol i handen på båda bilderna. Det var kanske inte riktigt meningen :P

Girls With Attitude - Mina stilikoner


Tänkte summera mina stilikoner och förebilder. Så ni får ett litet överblick var jag finner inspiration, och hur jag kan stå ut med mig själv att vara Punk/Rock kontra Pop/Electronic/Disco.



image396


Brody Dalle



Tänkte börja presentera min största idol, jag har sett upp till henne men jag kan inte säga att hon är väldens bästa förebild. Men hon har inte fått mig att göra nått dumt i alla fall. Hennes namn är Brody Dalle. Sångerska i det forna bandet The Distillers, nuvarande sångerska i Spinnerette.

Jag, Frida och Bella, trion från Stockholm åkte sommaren efter nian (2004) ner till Hultsfredsfestivalen. Vi hade bara endagsbiljtter som kostade nått med 600. BARA för att se The Distillers, det kallar jag crazy :D. Det kom att bli ett underbart minne för alla oss tre då vi fick träffa hela bandet. Den 5 Februari 2005 skulle bandet komma till Stockholm, vi köpte biljetter direkt, men tydligen var dem tvugna att ställa in pga. De skulle spela in en musikvideo. Planerar man inte in sånt när man bokar touren? Sedan splittrades bandet och jag har varit så tacksam att vi åkte ner till Hultsfred. Men samtidigt så arg på mig själv för att jag då inte visse att det var enda och sista gången jag fick se dem. Men sånt kan man inte veta i förväg.

Jag tycker om henne i alla fall, och jag hoppas ni njuter av dessa bilder



Want more of Brody Dalle?




image418


M.I.A



Resten av alla stilikoner har ingen inbördes ordning. Nästa brud är ingen mindre än M.I.A. som jag tyvärr missade på Hultsfredsfestivalen 2005, då jag upptäckte denna grymma talang bara någon vecka efter festivalen. Surt. Sen dess har jag missat alla hennes Sverigebesök. Vilket suger ännu mer, jag vill se henne! En av få akter jag inte averkat genom åren.

Well, vad ska jag säga? Kolla in bilderna, klockrenaste.




image419


Juliette Lewis



Det känns som det var igår Juliette presenterade sitt band Juliette & The Licks. Men bandet startades 2003! Jag gillar henne mest för sin musikaliska karriär, jag är ingen person som ser upp och blir berörda av skådespelare. För det är just.. Skådespeleri. Jag vill ha the real deal, och jag tycker Juliettes låttexter är en av världshistoriens bästa.

Det är även hennes scenoutfits



Want more of Juliette Lewis?



Övriga



Sedan finns det en hel del personer som jag gillar stilmässigt, några av dessa är Rihanna, Courtney Love, Kala, Lindsay Lohan, Kesh, Mary-Kate Olsen, Amy Winehouse, Fergie, Victoria Beckham, Sophia Somajo mfl.



Om ni har frågot så är det bara att maila!
Glöm inte att rösa på mig som veckans blogg!

Nouba


image281

Jag vet inte vad det är med mig, jag kanske bara är ett enda stor jävla ego. Men jag tycker att jag alltid börjar med vissa grejer innan det blir en trend. Tex vet jag dussin och åter dussin band jag lyssnat på långt innan dem blev ett namn i Sverige. Jag letar som hysterisk på Ebay efter vissa saker som jag inbillat mig att jag ska ha, och hittar inget. Två månader senare finns dem på H&M. Nu läste jag på Msn.se att läppstiftet kommer vara hippare än läppglans i höst. Kul att jag hela sommaren har just letat efter det perfekta läppstiftet, och hittade det för två månader sen. Jag använder Nouba Lipstick nummer 39, ett illrosa läppstigt, såklart!

Är det bara jag eller känner ni att trenderna följer dig?


Nouba är mitt nya favoritmärke, jag ska nog sikta på att ha allt mitt smink i från deras kollektioner!

image284

Presentation


Efter två dagars bloggande kanske det är dags med en utförlig presentation så ni vet lite mer om mig som skriver.

Mitt namn är Sofia men jag kallas för fian. Jag föddes på skottår den 29 Februari 1988, om ni undrar så tycker jag inte att det är en speciell födelsedag, och det känns inte konstigt att fira den 28 varje år som jag gör. Det känns däremot lika konstigt för mig, som för er, när den 29 Februari ploppar upp i kalendern helt plötsligt. Det ska den göra nästa år, då fyller jag 20 år, men egentligen 5.

Jag bor just nu på Värmdö med mamma, pappa och Lillasyster, samt 7 raskatter. Inom kort ska jag dock flytta till en gammal klasskamrat i Hägerstensåsen/Telefonplan. Jag är mycket nöjd över att växt upp så pass nära Sveriges i särklass bästa stad; Stockholm. Men samtidigt har jag bott så pass långt bort från stan att jag byggde kojor i skogen tills jag var 12 år.

När jag var 15 år träffade jag min självsfrände (Bella) på en konsert. Vi har efter det tillsammans byggt ett gemensamt intresse kring musik, och på sista tiden även stil. Jag vill inte kalla det mode för jag och Bella följer inte mode på det sättet, jag vill hellre kalla det att vi utvidgar våran stil. Vad är då min stil? Måste börja med att längst in i mitt hjärta sitter rocken, om jag skulle välja att en musikstil skulle överleva ett tredje världskrig så skulle det lungt vara rock. Mitt absoluta favoritband är The Distillers. Men jag är inte klar där.

För ungefär två år sen skrotade jag alla fördommar mot hiphop som man borde hysa som rockare. Jag var så (jävla) trött på folk som kläckte ur sig de mest korkade kommentarerna om människor de inte kände. Jag gjorde en slags revolt, och började istället intressera mig i dessa människor, och fann dem ytterst intressanta. Där föddes min respekt, mitt tålamod, min förståelse och intresset bara fortsatte. Nu lyssnar jag på den mesta musik, och det kommer ni märka här i bloggen. Men det är väl bara kul med variation?

Nu kan jag stolt säga att jag inte ändrar stil längre, varkenklädstil eller musikstil. Jag säger som jag sa tidigare, jag utvecklas, inte ändras. Just nu i skrivande stund är jag helt galen i stuprörsjeans, färgglada pumps, stora 80s hoops, snygga färgglada jackor/tjocktröjor. Det mesta som hör det glada 80-talet till. Då man var så ful så man var snygg. Men vem vet vad jag kommer blogga om i framtiden.... Det återstå att se, hoppas jag fått med det mesta. Om ni undrar något, så tveka inte att skriva.

You know, it's a hard pill to swallow
When they tell you you strange
You ain't hot
Then in the blink of an eye
They got on what you got
That means i'm a boss!







Kanske ska skriva att jag gick 3 år på gymnasiet Estetsik linje med inriktning Bild, Form och Grafiskdesign. Just nu jobbar jag deltid på en Leksaksaffär, dessutom håller jag och Bella på att göra vårt Projektarbete (100p) från gymnasiet till verklighet. Ett projekt ni säkert kommer märka av i framtiden i den här bloggen. Några av de sista bilderna på mig här ovan är till detta projekt.

Milstolpe


Jag börjar väll första inlägget som de flesta jag läst; Jag har alltid hatat bloggar, sett ner på folk som spyr ut sina fördomar om allt och alla. Som tror att dem kan nått om mode när det enda dem gör är att kopiera Sofi Fahrman. Som tror att dem är snabba med kändisskvaller när man lika gärna kan gå in på PerezHilton och hitta allt flera dygn i förväg.

Jag är en person som hatar trender mer än allt annat. Att alla ska ha nått bara för att det är hippt. Men samtidigt är jag en person om börjar älska det jag hatar. Om en fluga stannar kvar och blir något som håller i sig så accepterar jag det; som tillexempel stuprörsjeans och guldsmycken, det hatade jag för ett par år sen, nu är det de ända jag använder.

Alltså börjar jag med en blogg. Tiden känns inne. Jag har under många många år dagligen lagt upp dagboksinlägg på Helgon.net, så skriva har jag inga problem med. Nu vill jag göra mitt liv lite mer tillgängligt. Jag kommer (förhoppningsvis) inte tjata så mycket om mitt privatliv. Mest bara skriva om saker jag tycker om, det är så kul att se tillbaka på sen.

Jag hade en gång en vän som skriver dem mest underbara inläggen, jag gråter varje gång jag läser hans blogg. Det är säkert inte meningen att man ska gråta, men jag är en blödig bitch. Jag skulle vilja ha den effekten på er i vissa lägen.

En sista anledning varför jag gör detta nu är för att jag har kommit till en milstolpe i livet. Nästa vecka flyttar jag hemifrån och det ska bli kul att se hur det går. Jag har så mycket att se fram emot i framtiden så livet leker och jag vill inte för en sekund i världen missa att dokumentera detta!


Du får gärna lämna en kommentar, men om du inte har något att säga så gör du mig glad bara genom att klicka här för att rösta på mig ^^
RSS 2.0