10 December
Dagens inlägg handlar om hur man får tillbaks glädjen och motivationen i livet.
Vet att många läser min blogg för min schöna inställning och mina, ibland, kloka ord. Jag får be om ursäkt ifall deta inte inträffat på typ, veckor? Jag är innerst inne neggo människan och ska alltid påpeka brister på någons plan om det verkar orealistiskt, eftersom jag är en djupt verklighetsbaserad människa. Kan man säga så? Ja ni fattar i vilket fall.
Men, som många av er vet. Sedan jag såg The Secret och obsessade My Name is Earl (och fick kontakt med Karma) så har jag alltid försökt att se det positiva i allt. Jag blir grymt avundsjuk på personer som har den läggningen naturligt. Samma sak som jag blir grymt avsundsjuk på personer som är äckligt frammåt när den pratar med främlingar, äckligt trevlig så man tänker "shit vad hon gör bort dig".. Men oftast funkar det ju! Det är det jag inte fattar. Det är så jag vill vara men ändå inte liksom. hur hittar man den fina balansen i allt och kan man egentligen försöka ändra på den människa man egentligen är?
The Secret i vilket fall handlar om att man kan åstakomma det mesta bara man lägger hela sitt intresse, tankesätt och fokus på just det. Alla kan bli exakt vad dem vill (förutom typ, USA:s president, men vem vill det??). Tänk på det, jag fixade en tidning, vad kan du fixa? Vad vill du göra? Jag är villig att stötta, pusha, bolla tankar, jag är expert på att komma på nästa steg tillexempel jag är som en maskin som sprutar ut idéer om saker och ting man kan hitta på. Mitt egentliga call i livet är typ att ta hand om 15-20 åringar som inte vet vad de ska ta till med sitt liv. Jag tycker att det är speciellt viktigt att alla tar till vara på vad Projektarbetet (100p) i gymnasiet kan åstakomma, ge och förgylla vardagen med. Alla kan hitta på nått kul som bara är roligt och som får resten av allt skolarbete i trean att verka skitkul. Jag lovar, jag lade ner 600 timmar på mitt projektarbete när man egentligen skulle lägga ner typ 250... Och jag fick bra betyg i alla andra ämnen.
Vad jag inte förstår nu är vad jag fick energi ifrån då. Och varför jag är helt slut nu. Jag är som en tom tandkrämstub, en smälld ballong, en använd kondom en påse med hundbajs. Jag klarar inte av någonting. Min mamma får fixa saker till mig som om jag vore 10 liskom. Vart får man kraften ifrån?
Igår gjorde jag en lista i alla fall, det blev 35 saker jag måste fixa inom 7 dagar och ytterligare ca 20 st som jag måste fixa innan februari börjar. Yes. Eller inte. Wow, ja, det är bara att sätta igång liksom. Jag önskar jag hade en mentor, en bästis-granne eller någon annan som alltid kan ha tid liskom. Fan. Jag vill ha så mycket just nu att jag bara exploderar av alla tankar. Man vill bara dra på sig mjukiskläder och dra till Nivå 22 och dricka bästaste Ooze.
Jag är ganska less på allmänheten, eller allmänt less på tillvaron, men jag måste säga att idag har vart en soft dag ändå. Om man ska se något positivt. För det ska jag ju börja göra. Jag åt världens bästa mat, tunnbrödmed rostbiff, potatissallad, slallad, gurka, råa champinjoner, rödlök och rostad lök. Världens bästa macka. Sedan jobbade jag ytterligare 2,5 timme även fast jag egentligen ska vara ledig. Och det är så himla soft på jobbet, jag skulle inte ha nått emot att jobba 24/7 för då vet man ju att cashen trillar in dessutom. Jag vaknade 13 i morse och kl 15 kändes det som om jag hade vart vaken i 5 timmar. Så himla förvirrad och trött var jag att det kändes som om jag hade vart vaken hela dagen, läskigt.
Förresten har jag kollat upp ifall man kan dra på volontärarbete i Afrika, bara några veckor kanske 2 månader. Sådär kring Mars nästa år. Tror ni inte att alla såna saker kostar typ 40 000, man måste betala mat och boende själv. Helt sjukt, man erbjuder ju sin arbetskraft gratis jag fattar ingenting. Flyget fattar jag att man kanske borde pröjsa, det kan ju vinte vara en förmögenhet. Men att betala typ 400 varje natt för boende? Det är ju billigare att bo i London ffs!! Jag kan bo i en lergrotta eller tält tillsammans med lokalbefolkningen om det skulle vara så liksom. Ge er!
Förresten ska jag läsa vidare på internet om det finns några terapefter som skrivit om hur man ökar livslust, livsglädje och motivation, sedan ska jag försöka sammanställa det för er om ni vill.
Well. För att avsluta med en fråga som alla andra gör hela tiden. Vad vill du göra med livet?
Göra med livet? Jag vill leva det.
Okej det var inte riktigt det jag frågade. Jag undrade liksom vad ni tänkt bli, vad ni har för planer osv...
Jag har stora planer men jag kanske är ensam om det.
Hej! I december får jag alltid svackor. Oftast är det eftermiddagar, och oftast dagar när jag suttit inspärrad på kontoret hela dagarna. Men det är inget konstigt egentligen. Det är mörkt, och människan behöver ljus för att vara lycklig. Det är sant, bevisat. Det man kan göra, tycker jag, är att ge sig något att se fram emot hela tiden. Jag har t ex bokat en resa till min kära vän på sydligare breddgrader, som jag ser fram emot (men med lite skräckblandad förtjusning, jag ska resa långt ensam och det är mycket praktiska grejer att tänka på innan). Och är det inte en resa så kan det vara att kanske planera in ett biobesök eller en julkonsert eller en shoppingrunda. Julen är bra till det tycker jag, det finns mycket mysiga grejer man kan planera inför julen. Därför har jag blivit värsta jul-veteranen i år, hehe. Jag är jul-diktator kan man säga.
Jag har inte en aning. Jag går en yrkesförberedande utbildning men nu börjar jag få second thoughts.. jag hoppas att det går över snart.
Det jag menar med "att leva det" är inte bara ordagrant utan mer att jag vill verkligen leva det -göra allt för att jag och min omvigning ska vara lyckliga och leva ett fullbordat liv. Det handlar om så mycket mer än vad man vill åstadkomma och hitta på under sitt liv.Jag har så otroligt många tankar och idéer om vad jag vill göra med mitt liv och det är mer tiden som aldrig räcker till som gör att man får ta en sak i sänder. Förut var jag alltid uppspeedad till max och ville göra massa saker hela tiden, men jag har insett att det är inte det som gör just mig lycklig. Jag har en sådan stor passion för pyssel så jag vet inte vad och jag har alltid drömt om att starta en 50-60-talsinspirerad glassbar. Det är mina "planer". Men jag kan inte skapa under press. Numera tar jag hellre en dag i sänder.
jag skulle verkligen vilja bli tatuerare, men blir så jävla nervös när jag tänker på det
