Blondinbella Vs. italiensk kvinnokultur = 0-1
Jag tyckte jag hade helt rätt att tycka så, innan jag och Joel diskuterade detta, då skämdes jag för mina åsikter. (Förvisso visste jag inte hur grov övergreppet var vid tillfället, men antog att Bella överdrev som vanligt).
Min tankegång går, och som jag sa, jag skäms över det nu, men: Vad jag har många källor på, och som många andra vet, samt Blondinbella erkänt. Hon har vart en mobbare. Jag har blivit verbal mobbad i hela högstadiet. Därför är Blondinbella vidrig i mina ögon. Det spelar ingen roll att hon har slutat, växt upp och kommit till insikt med vad hon gjorde för fel. Hon mobbar fortfarande hela Svenska folket (det har blivit bättre sedan hon träffade Nils, tummen upp för honom) när hon klankar ner på landsbygd och dialekter osv. Det är valfritt att läsa hennes blogg, fine. Men vad jag inte fattar är att hon har byggt en fungerande rörelse, endast pågrund av att klanka ner på andra människor.
Sedan när hon åker till ett land, fina blonda lärrklädda kvinna. Fattar hon inte att hon kanske inte ska stå ensam? Jag kan erkänna att även jag vart sexuellt trakaserad i Italien. Det skedde på nattbussen hem, den var proppfull, och när en man skulle gå av så började han tafsa på mina bröst och sa att jag skulle suga hans kuk. Jag vet inte varför jag inte har tagit illa upp (för det ska man tydligen?), jag kanske var trött eller liknande. (Denna händelse är dock inte i närheten av vad Blondinbella fick uppleva, det är inte min poäng). Jag har fler poänger med detta: De år då jag har blivit verbalt antastad av såna som Blondinbella, de år sätter djupare och värre sår i mig, min person och mitt framträdande. Genom hela mitt liv, än vad ett par 10 sekunder av trakasserier av en okänd italienare någonsin kommer göra. Därför tycker jag mer synd om Blondinbellas offer, än om henne nu tyvärr.
Min andra poäng med parallellen är: Jag är stark det vet jag, men tydligen är jag starkare än vad jag visste. Och antagligen så har Blondinbella inte så bra självförtroende som jag trodde. De trakasserier och mordhot hon får vara med om på bloggen måste ju vara värre kan man tycka?
Jag vet inte vad jag ska tycka, hon får ju självklart skriva vad hon vill och känna och tycka vad hon vill. Och självklart ska man som Svensk kvinna kunna vista ensam i ett EU land utan att känna sig otrygg. Men vad jag inte förstår är varför alla tycker synd om henne och ger henne all uppmärksamhet? Det händer ju absolut mycket värre saker överrallt.
1. Livet är inte rättvist
2. What doesn't kill you makes you stronger
kunde inte hålla med mer. Vældigt øverdrivet från hennes sida i mitt tycke.
Håller verkligen med dig. Blev mobbad i låg och mellanstadiet (i hög å gymn blev jag plötsligt poppis). Hungrade efter kärlek och uppskattning från andra än mina föräldrar. Blev ett otroligt lätt byte för pedofiler. Jag har senare läst att det är vädligt vanligt att flickor som blir mobbade söker sig till vuxna män. Tänk om mobbare viste vad de ställer till med.
Jag har åxå blivit överfallen ett par gånger (har klarat mig varje gång). Medan överfallen inte satt några spår alls har mobbingen gjort det. I dag, 30 år, är jag fortfarande väldigt obekväm i en skolmiljö vilket påverkar mina univeritetsstudier negativt.
Håller otroligt med!
Det enda bra med BB är att hon iaf erkännt det.
Jag hade en mobbare i Högstadiet som ännu tills idag inte erkänner att hon var och är en mobbare...
