Jag känner mig ganska tom inombords nu, ni kanske tänker "Get over it, det var bara en resa, du kan åka till Australien en annan gång".. Men ni förstår nog inte riktigt mig. Det hade inte spelat någon roll om man fick åka typ till Lidköping. Att förlora med 17 poäng till en person som kallar mig för äckelfejs och beter sig allmänt fittigt. Sen var det ju The trip jag har peppat och förväntat mig det här i nästan 3 månader och jag trodde verkligen att jag med tankens kraft kunde rå hem det. Som jag nästan gjorde...

Sen drömde jag om dig imorse också, och det har gjort dagen ännu värre. Från början liksom. Det var så länge sen jag drömde så här verkligt om dig, om jag någonsin gjort det? Du var med dina polare, jag kom dit, vi grillade, garvade hade det askul tillsammans. Precis som förr, tror jag. Dr. Phil sa en bra sak här om dagen och det handlar om att man saknar inte personen i fråga. Man saknar den man önskar att han var. Det gör mig så ledsen, för då vet jag att jag aldrig kommer hitta dig.

Så istället för att tänka på dig så siktade jag in mig på ett mål och det var just den här resan, att dra dit med en okänd person och bara leva ut allt i en vecka. Förvisso har jag massor att se fram emot nu och saker som jag kan ta tag i och egna min energi åt. Men den resan hade passat så bra i tiden just nu och hela min kropp skriker, Medans mitt huvud är helt tomt. Jag tänker ingenting, det är sällan man inte tänker någonting.

Förresten så drack jag inget, jag är faktiskt helt nykter nu. Jag kollade på Idol istället och gud vad glad jag blev ändå när Johan satt löst. Jag är så less på hans enformiga skrän. Patetiskt av Anna att typ skrynkla ihop fejjan innan hon ens vet om hon hänger löst eller inte. Usch, om du är så rädd för att åka ut så kanske du borde step up the game lite. Att hon tänkt välja Joan Jetts "I love rock n roll" är ju fan patetiskt, hon skulle aldrig kunna göra den bra. Hon kan ju ingenting. Sedan börjar man ju bli mer och mer kär i Kevin.