Hej på er alla sötnosar. Man kanske tror att luften gick ur mig nu när jag inte bloggat. Men så är det inte, jag har bara inte vart fit for fight. Dels har jag vart uppe och busat om nätterna, kommer skriva om Creative Collective och visa en och annan video från veckan. Men framförallt har jag fått vår underbara lingonvecka, det händer kanske en gång om året att jag får sån mensvärk att jag blir sängliggande. Den veckan har kommit till mig nu, jag kan typ inte röra mig eller tänka radikalt, jag typ svamlar i mitt huvud och upprepar saker. Jag är helt knäpp av smärtan, det känns som någon stuckit en högaffel genom kroppen.

Sedan är det ju glasklart för er läsare nu att jag blir asdepp på min lingonvecka. Dock är det inget som visat sig så mycket denna gång, förutom att jag blir just apatisk, orkeslös och typ careless (orkar inte ens hitta ett liknande ord på svenska).

Igår är det sex månader sedan jag fick reda på att en av mina, mest betydelsefulla personer och allra närmaste vänner inte fanns vid livet längre. Vet inte vad jag ska säga mer än att dessa sex månader har vart de värsta i hela mitt liv. Man vet inte vad man hade förän det är borta, tänk på det mina vänner. Bråka inte om småsaker och lämna inte någon som ovänner, man vet aldrig när det kan ta slut, och man vill verkligen inte som kvarlevande behöva leva med ovissheten över en vänskap, tro mig.